måndag 9 september 2019

Drar igång nygammalt projekt

Redigeringsomgången för romanen som jag berättade om sist är klar och jag har skickat in nya versionen till förlaget. Ska det bli ja? Jag håller tummarna ... Men man kan aldrig veta, osäkerheten i den här branschen är så stor.
Medan jag väntar på svar har jag gått tillbaka till ett nygammalt projekt, en bok för 9-12 år som jag påbörjade för något år sedan men som jag körde fast med. När jag läser det jag skrivit hittills, vilket bara är några få kapitel, så gillar jag det. Det är driv i texten så långt, men ska jag komma vidare den här gången. Har jag något att säga? Vad vill jag säga? Texten är skriven i jag-form och presens, det ger närvaro, men det är ansträngande att skriva så. Jag har märkt att jag trivs bäst med att skriva i tredje person och dåtid. Det gör det lättare att blicka ut och in och inte bara se allting från huvudpersonens vinkel. Så frågan är om jag kommer orka i mål den här gången?

2 kommentarer:

  1. Jag älskar jag-form och presens :-D men det är inte alltid det passar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det ger ju närvaro i texten! :-) Men det är alltid jobbigt i början av ett projekt tycker jag, det där trevandet innan man är igång, om jag nu kommer igång med denna text ... Ha en bra skrivdag! Och vanlig dag också ... :-)

      Radera